Vad i helvete gjorde Zayn här? Jag var frustrerad. Men allt jag kunde tänka på var min match som jag väntat i månader, veckor, dagar på. Jag hade ingen tid att tänka på någon löjlig kille. Mannen bakom mikrofonen som gick ut till högtalarna ropade upp mitt namn och jag kom ut - redo att göra det jag älskar. Folk klappade och jublade över när jag kom in i ringen. Min motståndare såg stark ut, men jag är alltid starkare. Det är vad Jack har lärt mig; tro det bästa om mig när det är match, så att jag inte får dåligt självförtroende särskilt innan matchen. Kvinnan var bara några centimeter ifrån min höjd, hennes hår var uppsatt i en knut och hennes röda handdskar slogs ihop när hennes armar svingades. Hon mötte min blick; den var inte ens hård. Det var nästan så att hon ångrade att hon ens började med boxning när hon mötte mina ögon. Vilket jag inte gjorde. Jag var redo. Personerna runt oss lämnade oss och klockan plingade till. Jag höjde handdskarna framför ansiktet för att skydda det och vi gick fram mot varandra. Min hjälm satt hårt men det var lika bra. Jag tittade djupt henne i ögonen och försökte hitta hennes svaga punkt. Till slut började hon svänga med armen som gest mot att slå till mig men hon lyckades inte utav min duckning. Jag började slå tillbaka, sparka, slå ännu mer. Hennes meningslösa handdskar slog till mig på armarna utan att det ens kändes - för min del - och jag skyddade mitt ansikte. Jag lät henne slå mig ett tag, men det hon inte visste är att hon inte vet vem hon försöker ta ner. Hon såg nästan stolt ut då jag inte slog tillbaka. Jag hittade hennes svaga punkt och sparkade på det lilla avståndet mellan knäskålen och låret. Vänstra sidan av hennes kropp, snart följde högra med, kröktes nästan ihop av mitt plötsliga anfall och snart slog jag i magen och slutade med slå under hakan. Hon föll pladdask på mattan och det plingade till igen. Jag tittade ner på henne då domaren sprang fram och räknade ner sekunderna. Han slog till hårt bredvid henne som tecken i att jag vunnit - trots den korta ronden. Den långa mannen kom fram till mig och höll upp min arm som visade min vinst. Jag tittade runt omkring i arenan, blixtar visades i den stora publiken och jag, faktiskt, tittade efter Zayn; varning om vem som han överraskar nästa gång. Jag hittade Zayn och han stirrade rakt fram. Ögonen som golfbollar, munnen halvöppen och han såg skrämd ut. Jag flinade och tittade sedan på domaren och sedan på mina fötter av en anledning. Jag gick av ringen och möttes av en stolt tränare. Han gav mig min rock och la en arm runt mig. 

"That was awesome, Cash!" Ropade han genom allt jubel stolt och hans leende blev större. Vi gick till omklädningsrummet och möttes redan på reportrar som frågade om hur jag gjorde allt på bara 1-2 minuter. Jag skrattade bara och svarade med "There's no secrets". De tittade underligt på mig och jag fortsatte att gå. När vi kom in i omklädningsrummet stannade mitt team upp och jag tittade upp. Jag tittade upp och blev stel. 

"Oh my God." 

---

Ååååååååh, va dålig jag är. Fan, jag som lovade.. Och nej; jag vet inte hur man skriver hur en boxningsmatch går meeen at least I tried ? 

5+ kommentarer för nästa ♥ { ni får tidigare så fort de 5 kommentarerna har anlänt.. ;) }

 

xoxo / F. 

Dagens fråga:

 

 

Efter Zayn's val att gå till Cash's stora match började vi att tveka på att följa med efter att han ställt frågan. 

"Come on, Niall." Zayn tittade på mig där vi satt hemma hos Harry i soffan. Jag ryckte på axlarna och tittade ner på mattan. Han suckade och tittade sedan på de andra killarna. De tvekade till förutom Harry. Han hade alltid gillar att gå på matcher, särskilt "udda" matchen så som han kallade dem. Vad vi visste ville han bara se halvnakna tjejer som slogs och sparkades; "catfight" säger han att det är. Vi suckade åt hans sätt att tolka boxning som och Harry öppnade munnen.

"Fine, I'll go with you." Ett ljust leende sprack upp från Zayn och sedan tittade han på mig. 

"Come on, it'll be a surprise-"

"If she likes surprises" avbröt jag honom. Efter allt jag hört om denna tjej visste jag inte om jag ville träffa henne. Så varför gå på match? 

"Come on, mate! You don't know how she is, maybe she'll get happy if we are there." Hans desperata röst i att övertala hördes tillräckligt och jag skakade på huvudet och kunde själv fatta att jag ens svarade.

"Fine, but just once." sa jag och lyfte upp pekfingret. Han nickade och log stort. 

"It's this Saturday at 6 pm" informerade han oss och vi nickade som en gest att vi hade tagit in informationen. 

Jag sneglade på Harry som hade gjort samma sak åt mitt håll. Vi grimaserade och jag bestämde mig för att röra mig hemåt. "I'll see you tomorrow" sa jag och killarna sa hejdå innan jag hann ut ur lägenheten. 

 

Cash hade tagit oss till en strand med stora klippor. Till min förvåning hade hon bikini under och hade dragit av sig sin tröja och lagt det i bilen. Det skrämde mig att hon inte skämdes för vad hon än gjorde, eller rodnade, men det var en av sakerna jag gillade hos henne. Hon ledde mig till en stor klippa och hon satte sig där och andades in. Jag gjorde samma sak och satte mig bredvid henne på kanten av klippan. Utsikten var vacker; havet var stilla, det var inte lång tid kvar tills det skulle bli solnedgång och det var bara..Tyst. Allt som hördes var vattnets stilla vågor. Cash satt stilla och var väldigt lugn. Hon hade verkligen rätt; på det här stället är hon verkligen den lugnaste personen. Men vad vet jag? Tills hon eller jag börjar prata kanske det ändras.

"So, what do you mean by 'get to know you' thing?" frågade hon lugnt efter en lång tystnad. 

"I want to know your story. Why you became a boxer, or your family. You know, your story." Jag ville inte låta för exhalterad eller för 'olugn', så därför försökte jag att ställa den frågan sakta och lugnt. 

"Well.." började hon och jag kunde nästan höra att hon svalde. Var hon nervös över att berätta sin historia? ".. When I was a little kid dad took me to boxing game because mom couldn't take me to Spain where she worked so back in USA dad took me to the game. I don't know how, but I fell in love with the game and the passion. So dad took me to my first training and look at me now; I'm almost a world champion." skrattade hon till och tittade ut mot havet igen. 

"Wow" viskade jag och hon log. Det var första gången jag hade sett henne le på hela denna träff. Och det var inte ett hån leende, bitterleende - åh nej, det var ett riktigt leende. Med känslor. "What about your family? I know you have a brother though". 

"My parents are divorced, dad got a new girlfriend who's now his fiance. Mom is still single and yes, you have met my caring brother but not my other brother who doesn't care about us anymore right after he moved to his own." suckade hon och tittade ut ännu en gång på havet. 

"Is it hard?"

"What?" 

"To have a brother who doesn't care about you at all?" 

"Well yeah, but I can live with it. I've done that in 5 years so." Jag nickade och tittade nu också ut mot havet. "What about your story then?" frågade hon mig och tittade på mig med sina otroligt vackra gröna ögon.

"Well, I'm from Great Britain, as you maybe can hear.." sa jag och gjorde en gest som visade min dialekt. "..I'm born in Bradford, I have three sisters, parents are still married. Uhm, I'm in a boyband. Maybe you have heard of it?" Sa jag och tittade frågande på henne. Hon skakade och skrattade. "Oh, well that's probably better" skrattade jag till en aning och kliade mig i bakhuvudet. Cash tittade helt plötsligt på sin klocka som satt lindad runt hennes vänstra arm och hennes ögon blev nästan som golfbollar. 

"Shit" sa hon och reste sig upp igen. 

"What's wrong?" Jag reste nu också på mig och gick efter henne då hon gick väldigt snabbt ner från klippan.

"Come on! I'm late for my work-out!" utbrast hon och jag försökte att hinna med henne. Jag ville inte ställa några fler frågor då något otäckt skulle kunna hända medan vi sprang ner för klippan. Vi kom fram till hennes bil och vi satte oss i den fort. Hon startade motorn och vi satte på oss säkerhetsbälterna. 

"I thought you already worked-out?" frågade jag efter att hon kört ut på vägen. 

"How do you think I'll be a worldchampion, huh?" 

"Oh." 

"Yeah, at least three boxing passes a day and then I'm ready."

"Ready for?"

"This weekends big boxing game." Sa hon, nästan stolt och exhalterad. 

"Oh right" sa jag utan att ens ha någon aning om att det skulle vara en match om tre dagar. "You nervous?"

"Hell no, I'm really excited." 

"Wow". Sa jag förvånat och hon himlade med ögonen. 

"Where can I drop you?" sa hon när vi kommit in i stan. 

"You can drop me by the studio."

"Alright" sa hon och körde vägen mot studion. När vi var framme tackade jag för denna stund och klev ut ur bilen. Den vita Range Over:n försvann och jag log för mig själv för den stunden vi precis haft. Det kanske inte var något speciellt för henne, men det var det för mig. 

---

rätt så tråkigt kapitel, sorry! 

Musiken pumpades ut genom högtalarna medans folk stog och dansade. Jag tittade över där Cash och hennes vänner satt; flera glas stog på deras bord, de skrattade och Cash såg alltid ut att precis kommit hit. Det var någonting för henne jag föll för. Det enda jag kunde ana var hur hennes korta hår slängde sig över axlarna varje gång hon skrattade, eller hennes vita tänder när hennes vackra leende dök upp, hennes fylliga läppar som jag ville så gärna kyssa, hennes kropp jag ville hålla om och framför allt hennes gröna ögon. Var det för att hon var amerikanare, eller för att jag var äckligt mycket intresserad av henne som jag aldrig varit innan med en tjej? Jag insåg att jag satt och stirrade när Harry knuffade till mig. 

"Was I staring?" frågade jag högt genom musik.

"Yeah" ropade han och nickade. Jag suckade och bestämde mig för att gå över dit men jag stanna upp då jag såg henne gå med sina vänninor, ut till dansgolvet. Hon vinglade till då och då. Jag hade tillräckligt med mod att följa efter och bjuda upp henne. 

"Where you going?" hojtade Harry när han märkte att jag flyttade på mig efter att ha spanat in tjejer. Jag pekade åt dansgolvet och han nickade. Jag fortsatte ner och letade. Jag såg en skymt av henne ibland men tappade bort henne. Efter ett tag då jag började ge upp fann jag äntligen henne och som tur var, var det faktiskt hon. Jag gick upp mot henne och precis då jag kom till henne började hon snurra till musik och jag tog chansen och greppade tag om hennes midja. Trots det mörka rummet med blinkande discolampor såg jag hur hennes ögon spände sig. 

"Dance with me" ropade jag och hon ryckte på axlarna. Hon vände sig om och dansade mot min överkropp med sin rygg och armarna över hennes huvud som någon slags dansrörelse. Jag började dansa med och greppade tag om hennes midja igen. Vi hade båda en hel del sprit i blodet men om jag ska vara helt säker hade hon det mer än vad jag hade. Jag visste i alla fall att jag skulle minnas detta ögonblick. Mina händer gick över hennes starka mage som rörde på sig på grund av hennes rörelser och jag snurrade runt henne så att jag såg hennes vackra ansikte. Hon tjöt till lite och fnittrade sedan. Jag log nöjt och drog undan hennes hår från axeln och nacken för att sedan böja mig ner till hennes lilla kropp, sedan till hennes nacke då jag pressade mina läppar och började suga försiktigt, sedan sög jag hårdare. Efter bara några sekunder slutade jag suga och jag pussade på märket och jag tittade ner på henne efter jag gjort mitt "jobb". Hon flinade, fnittrade och dansade vidare till sina vänner och lämnade mig ensam på dansgolvet. Jag flinade för mig själv och lämnade sedan dansgolvet för att gå upp till Harry och meddela att jag skulle dra hem. Tja, detta skulle jag minnas i alla fall. Skulle hon?