Timmarna gick och det solen hade börjat gått ner. Solnedgång vid havet var det vackraste som fanns. Särskilt här i Malibu. Jag hade bara surfat två gånger idag och jag ville göra det ikväll, särskilt när det inte fanns så mycket folk på stranden. 

"I'm going to the beach!" ropade jag till Kelly som var uppe på sitt rum. Hon ropade något tillbaka men vad, hörde jag inte. Jag gick ut till garaget där min bräda brukade stå när jag inte surfar. Garagedörren öppnas sakta och jag väntar på att den ska komma hela vägen upp. När den äntligen hade kommit upp gick jag in och såg min vita bräda på direkten. Jag tog tag i den under armen och gick ut ur garaget. Jag tryckte på garage-knappen och dörren gick långsamt ner. Jag suckade och stog och kollade. När den äntligen hade stängts joggade jag ner till stranden och gjorde i ordning brädan. Det var några killar på stranden men det brydde jag mig inte om. Allt jag brydde mig om var att surfa. Jag putsade brädan, som man alltid gör innan man är ute på vattnet, och den var redo att bli surfad med. Jag gick ut till vattnet och la ner brädan som flöt fridfullt på vattnet. Jag kollade en stund ut över havet. Solen gick fridfullt ner för vattnet och jag log för mig själv. Jag blundade i ett par sekunder och öppnade sedan ögonen. Jag körde ut surfbrädan och la mig sedan på magen på den och simmade mer ut. Inte en enda våg. Jag låg kvar och kollade. Jag bestämde mig för att ge upp tills jag äntligen såg en stor våg, som jag skulle klara. Jag började simma mot vågen och när jag kom till vågen vände jag på brädan och ställde mig upp och gjorde det jag älskade. Surfa. Jag svängde hit och dit med brädan och jag njöt varje sekund av det. Men vågen blev större och större. Nu blev jag nästan skraj. Jag tittade upp och den måste nog vara nästan 6 eller 8 meter över mig. Ohboy, tänkte jag för mig själv och jag får vågen över mig. Strömmen drar åt olika håll och jag förs med strömmarna. Allt jag gjorde var och blunda, jag vågade inte titta. Jag försöker och titta men allt jag ser är vatten och sten. Sten?! I panik försöker jag simma ifrån den stora klippan men jag känner att jag har ingen styrka. Jag kommer åt något hårt med ryggen och allt blir svart.

 

~~

"Is she alive?" hör jag en röst fråga. Det var inte en tjejröst, utan en mörkröst. Förmodligen en kille. Jag känner att vattnet är på väg upp och jag hostar panikslaget upp det. 

"She's awake" hör jag en annan man säga. Jag känner att vi guppar mjukt.. Vänta, guppar? Är jag på en båt?

"Where.. Am I?" frågar jag och kisar med ögonen för att se vilka männen var. De hade väst på sig och det var något rött kors på den vänstra sidan av västen. Ååh nej, livsräddningen. Det sista jag ville var en orolig Kelly. 

Jag lutade tillbaka mitt huvud och suckade. Men när jag lutar mitt huvud känns det som om min rygg skulle gå sönder. 

"Auch" mumlade jag och de tittade på mig. Jag förstog nästan vart vi var påväg - till sjukhuset.

"Are we going to the hospital?" frågade jag de och mannen närmast mig nickade som svar. Ännu en suck kom från mig. Men vem hade hittat mig och ringt? 

"Just one question.." sa jag och höjde ena fingret. 

"Who finded me and called you?" frågade jag och de tittade på varandra innan de tittade på mig igen. 

"We don't really remember his name, but I think it was someone Jake or something" sa den ena mannen som satt på den andre delen av båten. Jake.. Jake.. Jake! Åh nej.. Mitt ex. Men jag var ändå glad att han hade hittat mig, men på kvällen? Hur är det möjligt? Jag skakade bort tanken och blundade. Allt jag vill göra nu är att komma hem och sova. Och glömma allt som hänt. 

Jag vaknade av att min mobil plingade och jag suckade.

"What now?" mumlade jag för mig själv och sträckte mig efter mobilen. 7:04am, seriöst? Jag öppnade meddelandet och mina ögon blev som bollar när jag läste sms:et.

Va?! Hade Ellie varit med om en olycka när hon surfade? Det har aldrig hänt förut. Jag måste till sjukhuset. På direkten. 

---

Kapitel 06! Vad tyckte ni? Tillräckligt med detaljer? Är det värt att skriva ett kapitel 07?