-Come on Harry! We have to keep on, ropar Liam från studion när jag fortfarande sitter kvar i vilorummet. Jag suckar, ställer mig upp och går med lätta steg till studion. Det kändes som om den kommande långa dagen aldrig skulle ta slut och det tog kål på mig. Först skulle vi vara här i studion tills de fem första låtarna blev klara, sen skulle vi på någon radiointervju, sedan ett jobbigt möte och sedan äntligen hem. Jag har nästan glömt hur det var att inte vara så pass känd och vara med i ett pojkband. Men jag är lycklig ändå. Jag har mina fyra bästa kompisar, bröder, soalmates. Det är nästan så att vi aldrig bråkar, bara lite små tjaffs då och då men det blir inte  till värsta bråket. Vi älskade varandra och respekterade varandra, men jag ville ännu ha lite spänning här i livet. På tal om spänning, när vi hade flygit till Paris hade jag sett att Niall pratat med en tjej som om de hade känt varann förut, men det kanske bara var ett 'fan-talk' de hade? Att den tjejen var ett fan och kanske bara ville ställa några frågor eller prata? Vad vet jag? Varför bryr jag mig ens? Allt jag har tänkt på den senaste tiden är hon. Jag vet inte om hon tänker på mig, men jag har inte hört något från henne eller ens sett henne. Det är många tjejer i andra länder som påminner mig om henne och när jag tittar, eller stirrar på de snarare, så börjar dom alltid att rodna, skratta eller något sånt för att jag inte ska stirra längre. Men jag kunde inte få ut henne ur huvudet. Det har gått två år, jag vet, men det är kanske dags att jag sms:ar henne? Eller hon kanske har bytt nummer? Damn it. Med mobilen i handen står jag nu framför mikrofonen med de stora hörlurarna över huvudet. 

-Are you ready, Harry? Hör jag en av producenterna fråga. Jag blickar upp och får ett par dussin stirrande ögon bemötandes mot mig. Jag lägger ifrån mig mobilen och nickar. Han nickar tillbaka ett 'okey' och sätter sedan igång musiken. Jag kommer i takt med melodin och börjar att sjunga. 

Timmen var slut och det var lektionen också. Eleverna skulle ha 30 minuters rast och det skulle en del lärare också ha. Jag börjar att plocka undan sakerna men min uppmärksamhet försvinner från mina grejer när jag hör en blyg röst säga mitt namn.

-Miss Jackson? frågar den lugna killen med mitt namn som uppsökande. Jag tittar upp snabbt och ger honom ett leende.

-Yes, Rob?

-I'm a little behind with the homework because I was at a party last night and-

-But it's a school day? avbröt jag honom och jag insåg hur oförskämd jag var. "Sorry", viskade jag sedan. 

-Ye-yeah I know but it got late and I haven't got time for doing it so maybe you can give me one or two days? I'm almost done with it but I think I could have a little more time, säger han sakta och jag nickar förståndligt.

-Darling, don't worry. The homework isn't gonna be in until friday, it's three days left. So I'll give you to friday, skrattar jag och jag ser hur han nästan pustar ut. Det förstår jag. 

-Wow, uhm. Thanks miss Jackson! 

-No worry's! By the way, just call me Ellie for now. Ler jag och han går ut med ett stort leende. Jag skrattar tyst för mig själv och plockar upp det sista. Jag går sedan ut ur klassrummet, låser dörren och tar mig till personalrummet. När jag stiger in i rummet är det ungefär baras 3-5 personer som sitter där inne och en utav dem var Zac. När jag ser vart hans bord är börjar jag svära i mina tankar. Precis mitt emot mitt, great. Fuck. Åh. Pinsamt. Fan. Jesus. Jag lugnar ner mig, går till mitt bord och ställer ner mina saker. Innan jag ens hunnit ta ett steg från skrivbordet hör jag Zac säga:

-You wanna grab some lunch and maybe coffee? It's just thirty minutes. 

Jag vänder mig om med ett flin och tittar ner på hans urgulliga ansikte, ögon och läppar. 

-Sure! 

---

Oj oj oj. What's gonna happen neeexxt? Kommer Harry att skicka det där sms:et? Kommer Ellie att falla för Zac och kommer Zac falla för henne? 

Där fick ni ett liiite längre kapitel, eeeh? :D