Packar lådan & flyttar till forme.se

Publicerad 2013-11-03 13:19:48 i Allmänt

 Hej! Kunde inte ladda upp bild (blogg.se suger..) så jag skriver ist;
 
Jo, som ni ser på rubriken flyttas bloggen till ett annat ställe - forme.se Jag bytte för att jag tycker att forme är bättre och man behöver ingen särskild design osv. Så därför flyttade jag. 
Länken; http://onedirectionffs.forme.se  - och ja, jag ska skriva en ny fanfic eftersom att jag la "Eye of a tiger" på hyllan så länge. Snart kommer handlingen upp på den nya bloggen och jag hoppas att ni kommer att läsa! 
 
xoxo / F.

Publicerad 2013-10-07 09:57:58 i Allmänt

Okay, så här är det; jag fattar att ni vill ha ett till kapitel, men wtf. Jag går på gymnasiet, jag hinner inte! 
Dessutom; jag har lagt 1D fanfictions i lådan ett tag nu (ja, "Eye of the tiger") för att jag känner att jag inte får någon inspiration och jag hinner inte!! Så jag ber om ursäkt för hur länge ni har väntat, men ge mig lite space oxå.. 
 
Så fort jag får inspiration igen, då ska jag fortsätta! 
 
xoxo / F.

Eye of a Fighter - Chapter 11

Publicerad 2013-08-25 12:25:00 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter: 
"That was awesome, Cash!" Ropade han genom allt jubel stolt och hans leende blev större. Vi gick till omklädningsrummet och möttes redan på reportrar som frågade om hur jag gjorde allt på bara 1-2 minuter. Jag skrattade bara och svarade med "There's no secrets". De tittade underligt på mig och jag fortsatte att gå. När vi kom in i omklädningsrummet stannade mitt team upp och jag tittade upp. Jag tittade upp och blev stel. 
"Oh my God." 
Jag vet inte hur jag lät, men jag blev positivt överraskad. Mannen jag hade sett upp till stod mitt framför mig, bakom bänken som var så hög att den nästan nådde hans knän. Jag hade inte sett honom på länge, sedan skiljsmässan. Jag vet inte varför det blev så, men efter jag flyttat till London blev det upp och ned. 
"Dad, what are you doing here?" frågade jag överraskad och nästan sprang fram till honom och han hade öppna armar. 
"I wanted to see my baby doll." Pappas Nashville dialekt fanns fortfarande kvar, som alltid. Så fort jag hörde honom prata, kände jag mig alltid hemma. Han omfamnade mig med en stor, mysig kram och jag ville aldrig släppa. Aldrig. 
"After so many years?" Mumlade jag mot hans bröstkorg. Han skrockade och jag log. 
"Yeah.." Mumlade han med hakan på min hjässa. Vi kunde stå i evigheter, prioritera de åren vi inte fått hålla om varandra. "You were great up there" sa han. "..I'm proud of you" lade han sedan in. Jag log för mig själv. Min pappa var stolt över mig. Det hade jag inte varit med om så många gånger tidigare. 
"Thanks" Jag vände mitt huvud och la min kind på hans bröstkorg och blundade. Jag ville fortfarande inte släppa taget om pappa men jag var tvungen då han gjorde det om mig när han, i alla fall, hörde en harkling bakom oss. Jag suckade djupt och vände mig om. Personalen, till och med Jack, var borta och det stod ett bekant ansikte framför mig. Mitt lugna jag förvandlades snabbt till den surpuppa jag annars brukar vara - enligt många. 
"I'll leave you two alone" sa pappa och pussade min panna och försvann snabbt ur omklädningsrummet. 
"Why didn't you want me to come?" Zayn's var upprörd men visade inte mycket av det. Allt jag gjorde var att stirra på honom. Men någon gång var jag tvungen att slappna av och inte orsaka skada då jag brukar tappa kontrollen. Jag slutade stirra argt på honom och slappnade av för att inte skrämma honom eller göra honom obekväm. 
"Because I never invited you" svarade jag svagt. Han nickade och tog ett steg fram. Jag stod fortfarande stilla med handdskarna i högra handen. 
"Oh.. Well I'm sorry but I wanted to see you. Have a excuse to see you." Hans läppar sprack i ett underbar leende, som jag gillade starkt. Var det nu han ville att jag skulle rodna. Nej, allt jag gjorde var att ge honom ett svagt leende och la armarna i kors - avslappnad. Han fortsatte att gå fram till mig och jag tittade på honom med huvudet på snedden en aning. Till slut stannade han efter 50 centimeter, än kunde jag känna hans andedräkt. Han tittade på mig med sina bruna ögon djupt in i mina gröna. Han började gå igen och jag började få fjärilar i magen. Varför fick jag det? Det brukar aldrig vara så här när jag är runt killar. Nu var han bara 20 centimeter ifrån mig. Han tog mina handskar, la de på bänken och återvände till mig. Jag gjorde ingenting. Ville jag att detta skulle hända? Vad var fel på mig? Han placerade sina händer runt min midja, sedan vandrade de till min svank. Allt vi gjorde var att titta på varandra. Hans bruna mot mina gröna. Han bet sin läpp och det fick mig att tycka att han var ännu mer attraktiv. Men jag vet att jag var bra på att inte rodna, vilket jag inte gjorde nu. Han tittade på mina läppar medan jag hade mina ögon på hans ögon. Han närmade sig mig med hans läppar framåt. När allt skulle hända, blev vi avbrutna. Jag tittade över Zayn's axel och tittade mot dörröppningen och där stod de som störde oss; Harry & Niall. Jag var faktiskt lite lättad över att de kom för att annars skulle min första kyss varit här, i det äckliga omklädningsrummet och jag svettig. Mysigt. 
"Zayn, we gotta go. Paparazzis" suckade Harry och Zayn tittade inte ens åt deras håll. Han tittade på mig med förälskelse i ögonen och jag sneglade på honom. 
"I'm going to ask you out and you're gonna say yes, okay? I'll see you" sa han mjukt och charmigt. Jag fnittrade till och han log stort. Till slut kysste han min känsliga punkt mellan öronsnibben och käken. Jag rös, det hade jag inte gjort på länge. Han släppte mig och gick till killarna. Vad hände nyss? Va inte jag arg på honom nyss? Allt jag kunde komma på var att jag ville ha honom här och kyssa honom. 

I suck. Jag suger. Omg. Jag är så dålig uppdaterare, jag ber sååå mycket om ursäkt! You've no idea..
Men nu har jag fått sååå många mycket bättre idéer till komma kapitlen. 
Så, 5+ kommentarer för nästa!

Twitcam!

Publicerad 2013-08-24 13:12:00 i Allmänt

Kör en liten twitcam klockan 14.00! Jag länkar när det är ungefär 5-10 minuter kvar. Ställ gärna många frågor!
 
snart får ni kapitel 11, I promise!

Eye of a Fighter - Chapter 10

Publicerad 2013-08-16 18:56:22 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter: 
"What the fu..?" mumlade jag för mig själv och låste upp bilen snabbt, la väskan på stolen bredvid och sedan startade jag motorn. Jag körde iväg så snabbt som jag kunde och strax var jag hemma. Vad handlade allt det där om?
 
Den lilla arenan var fullproppad med folk som var tända på matchen. Jag, Harry och Niall försökte att dölja våra ansikten för Cash ifall hon skulle bli rasande, menn egentligen brydde jag mig inte - men jag gjorde det för killarnas skull. Jag hade inte sett Cash på 35 minuter och jag började att fundera på om jag skulle gå till omklädningsrummet eller stanna; jag vågade att satsa och traskade iväg till en av dörrarna där det stod omklädningsrum och jag öppnade dörren. Jag gick en bit och äntligen kom jag fram. Där satt hon; tränaren stod bredvid och peppade henne, två andra personer drog på henne tejp och hennes handskar. Hon ställde sig upp och tittade upp. Hennes gröna ögon blev mörka när hon såg mig. Hon gick rakt fram till mig där jag stod vid dörrkanten.
"What the hell are you doing here?" fräste hon och jag tittade ner på henne. 
"I wanted to see you in this game" erkände jag. Hon himlade med ögonen och log bittert till.
"Really? You're the last person I want to see right now" mumlade hon argt och ansträngde sig för att bli lugn. Hon tittade upp på mig med den blicken hon ofta gav mig; mördarblick. Hon gick förbi mig med en stöt med sin axel mot min arm och jag grimaserade. Jag tittade bak där hon gick med fem personer omkring henne. Igår var hon nästan underbar, men nu hatar hon mig och är tjejen jag träffade för första gången. Vad hade hänt?
Jag gick ut ur rummet och sedan ut till arenan. Jag letade rätt på Harry och Niall och ställde mig med dem utan att säga ett ord. 
Vad i helvete gjorde Zayn här? Jag var frustrerad. Men allt jag kunde tänka på var min match som jag väntat i månader, veckor, dagar på. Jag hade ingen tid att tänka på någon löjlig kille. Mannen bakom mikrofonen som gick ut till högtalarna ropade upp mitt namn och jag kom ut - redo att göra det jag älskar. Folk klappade och jublade över när jag kom in i ringen. Min motståndare såg stark ut, men jag är alltid starkare. Det är vad Jack har lärt mig; tro det bästa om mig när det är match, så att jag inte får dåligt självförtroende särskilt innan matchen. Kvinnan var bara några centimeter ifrån min höjd, hennes hår var uppsatt i en knut och hennes röda handdskar slogs ihop när hennes armar svingades. Hon mötte min blick; den var inte ens hård. Det var nästan så att hon ångrade att hon ens började med boxning när hon mötte mina ögon. Vilket jag inte gjorde. Jag var redo. Personerna runt oss lämnade oss och klockan plingade till. Jag höjde handdskarna framför ansiktet för att skydda det och vi gick fram mot varandra. Min hjälm satt hårt men det var lika bra. Jag tittade djupt henne i ögonen och försökte hitta hennes svaga punkt. Till slut började hon svänga med armen som gest mot att slå till mig men hon lyckades inte utav min duckning. Jag började slå tillbaka, sparka, slå ännu mer. Hennes meningslösa handdskar slog till mig på armarna utan att det ens kändes - för min del - och jag skyddade mitt ansikte. Jag lät henne slå mig ett tag, men det hon inte visste är att hon inte vet vem hon försöker ta ner. Hon såg nästan stolt ut då jag inte slog tillbaka. Jag hittade hennes svaga punkt och sparkade på det lilla avståndet mellan knäskålen och låret. Vänstra sidan av hennes kropp, snart följde högra med, kröktes nästan ihop av mitt plötsliga anfall och snart slog jag i magen och slutade med slå under hakan. Hon föll pladdask på mattan och det plingade till igen. Jag tittade ner på henne då domaren sprang fram och räknade ner sekunderna. Han slog till hårt bredvid henne som tecken i att jag vunnit - trots den korta ronden. Den långa mannen kom fram till mig och höll upp min arm som visade min vinst. Jag tittade runt omkring i arenan, blixtar visades i den stora publiken och jag, faktiskt, tittade efter Zayn; varning om vem som han överraskar nästa gång. Jag hittade Zayn och han stirrade rakt fram. Ögonen som golfbollar, munnen halvöppen och han såg skrämd ut. Jag flinade och tittade sedan på domaren och sedan på mina fötter av en anledning. Jag gick av ringen och möttes av en stolt tränare. Han gav mig min rock och la en arm runt mig. 
"That was awesome, Cash!" Ropade han genom allt jubel stolt och hans leende blev större. Vi gick till omklädningsrummet och möttes redan på reportrar som frågade om hur jag gjorde allt på bara 1-2 minuter. Jag skrattade bara och svarade med "There's no secrets". De tittade underligt på mig och jag fortsatte att gå. När vi kom in i omklädningsrummet stannade mitt team upp och jag tittade upp. Jag tittade upp och blev stel. 
"Oh my God." 
Ååååååååh, va dålig jag är. Fan, jag som lovade.. Och nej; jag vet inte hur man skriver hur en boxningsmatch går meeen at least I tried ? 
5+ kommentarer för nästa ♥ { ni får tidigare så fort de 5 kommentarerna har anlänt.. ;) }
 
xoxo / F. 
Dagens fråga:
Svar: Absolut inte! Ibland tar jag lite 'pauser' bara sådär.. 
 
 
 

tillbaka

Publicerad 2013-08-10 16:35:21 i Allmänt

asså bläh. hade inte ens skrivit ett inlägg om att jag skulle bort i fem dagar, sorry.
har varit på militärläger i fem dagar och inte haft tillgång till något tekniskt, så nu är jag tillbaka.
Ska försöka vila lite och sedan försöka att skriva ett kapitel, lite till.
 
xoxo / F.

Eye of a Fighter - Chapter 9

Publicerad 2013-08-03 18:05:18 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter: 
"You can drop me by the studio."
"Alright" sa hon och körde vägen mot studion. När vi var framme tackade jag för denna stund och klev ut ur bilen. Den vita Range Over:n försvann och jag log för mig själv för den stunden vi precis haft. Det kanske inte var något speciellt för henne, men det var det för mig. 
"You're late." Var det första Jack sa. Jag suckade.
"Yes, I know. Sorry". Jag gick fram till bänken där han var och ställde ner väskan. 
"It's a big game this weekend and you need to focus." påminde han mig och jag nickade. "What is more important that this to make you come late?" Jag tittade trött upp på honom och svarade kort; 
"Nothing." Jag gick till omklädningsrummet och bytte om snabbt till mina träningskläder och gick sedan ut igen. Jag tog på min handskarna och Jack ställde sig där han brukade stå; bakom mig åt sidan. Jag började sparka hårt på kudden för att bli starkare i benen, jag slog hårt för att nästan kunna få den hårda kudden att luta bakåt. 
"Good" mumlade Jack och jag ignonerade, faktiskt. Jag forsatte att slå & sparka tills Jack sa till att jag skulle sluta - som vanligt. Allt som stog på spel var matchen; jag visste inte vem min motståndare var, vilket jag skulle få veta efter denna träning eller under min träning. Jag hade ingen tid för vänner, bara träning. Definivt inte för Zayn. 
Efter Zayn's val att gå till Cash's stora match började vi att tveka på att följa med efter att han ställt frågan. 
"Come on, Niall." Zayn tittade på mig där vi satt hemma hos Harry i soffan. Jag ryckte på axlarna och tittade ner på mattan. Han suckade och tittade sedan på de andra killarna. De tvekade till förutom Harry. Han hade alltid gillar att gå på matcher, särskilt "udda" matchen så som han kallade dem. Vad vi visste ville han bara se halvnakna tjejer som slogs och sparkades; "catfight" säger han att det är. Vi suckade åt hans sätt att tolka boxning som och Harry öppnade munnen.
"Fine, I'll go with you." Ett ljust leende sprack upp från Zayn och sedan tittade han på mig. 
"Come on, it'll be a surprise-"
"If she likes surprises" avbröt jag honom. Efter allt jag hört om denna tjej visste jag inte om jag ville träffa henne. Så varför gå på match? 
"Come on, mate! You don't know how she is, maybe she'll get happy if we are there." Hans desperata röst i att övertala hördes tillräckligt och jag skakade på huvudet och kunde själv fatta att jag ens svarade.
"Fine, but just once." sa jag och lyfte upp pekfingret. Han nickade och log stort. 
"It's this Saturday at 6 pm" informerade han oss och vi nickade som en gest att vi hade tagit in informationen. 
Jag sneglade på Harry som hade gjort samma sak åt mitt håll. Vi grimaserade och jag bestämde mig för att röra mig hemåt. "I'll see you tomorrow" sa jag och killarna sa hejdå innan jag hann ut ur lägenheten. 
Lördag. Den stora dagen hade kommit. Enligt min tränare för två dagar sedan skulle jag möta en boxare som bara vunnit 2 priser då jag vunnit 3 eller 4. Jag blev mer avslappnad och idag skulle jag träna en gång innan den stora matchen. Jag visste inte om några skulle komma, vilket jag inte ville. Jag skulle bara få klagomål om varför jag ens gör detta eller hur jag ens slåss och sparkar. Jag förväntade mig inte att någon skulle komma, förutom min tränare. Men om jag ska vara ärlig, ville jag att min pappa skulle komma eftersom att det var honom jag började med. Sista gången i gymmet med tränaren innan den stora matchen fick mig att tänka på vad som skulle hända ikväll. Jag visste inte om jag skulle vara nervös eller exhalterad. Vilket jag är, men jag har aldrig kommit så här långt, det är enda gången och jag får inte sumpa den.
"And when you meet her, try to find out what her weakest spot is. Alright?" kontrollerade Jack mig och jag nickade som ett svar om att jag förstod vad han sa. Jag slog och sparkade så hårt jag kunde på den hårda kudden och såg kudden som min motståndare. "Okay Cash, that's enough" sa Jack och jag slutade. Jag hämtade andan och tog av mig handskarna. "Great job, see you tonight." Sa Jack stöttande och klappade på min högra axel då han gick ifrån gymmet. Jag stoppade i boxningshandskarna i den stora väskan och gick vidare till omklädningsrummet. Som vanligt duschade jag, bytte om och strax befann jag mig vid min bil. Helt plötsligt hör jag hur kameror knäpps och jag tittade upp från mina händer som höll i nycklarna. Blixtar till kamerorna var strax bara några centimeter ifrån mig och jag höjde armen för att inte bli blind. 
"What the fu..?" mumlade jag för mig själv och låste upp bilen snabbt, la väskan på stolen bredvid och sedan startade jag motorn. Jag körde iväg så snabbt som jag kunde och strax var jag hemma. Vad handlade allt det där om?
Whah, jag försvann ett tag. Sorry. ): 
3+ kommentarer för nästa! ♥
 
 

Eye of a Fighter - Chapter 8

Publicerad 2013-07-22 13:25:00 i Eye of a Fighter

Preivously on Eye of a Fighter: 
"Where are we going?" frågade han, nästan oroligt. Jag log för mig själv. 
"A place where I'm the calmest person on earth. Now it's up to you; don't make me uncolm" sa jag och flinade mot honom. Han tittade på mig och jag skrattade. "I'm joking. Jeez, don't worry. But we are going to a place where no one of my friend or in my family knows about, and it's where I'm the calmest person on earth". 
Cash hade tagit oss till en strand med stora klippor. Till min förvåning hade hon bikini under och hade dragit av sig sin tröja och lagt det i bilen. Det skrämde mig att hon inte skämdes för vad hon än gjorde, eller rodnade, men det var en av sakerna jag gillade hos henne. Hon ledde mig till en stor klippa och hon satte sig där och andades in. Jag gjorde samma sak och satte mig bredvid henne på kanten av klippan. Utsikten var vacker; havet var stilla, det var inte lång tid kvar tills det skulle bli solnedgång och det var bara..Tyst. Allt som hördes var vattnets stilla vågor. Cash satt stilla och var väldigt lugn. Hon hade verkligen rätt; på det här stället är hon verkligen den lugnaste personen. Men vad vet jag? Tills hon eller jag börjar prata kanske det ändras.
"So, what do you mean by 'get to know you' thing?" frågade hon lugnt efter en lång tystnad. 
"I want to know your story. Why you became a boxer, or your family. You know, your story." Jag ville inte låta för exhalterad eller för 'olugn', så därför försökte jag att ställa den frågan sakta och lugnt. 
"Well.." började hon och jag kunde nästan höra att hon svalde. Var hon nervös över att berätta sin historia? ".. When I was a little kid dad took me to boxing game because mom couldn't take me to Spain where she worked so back in USA dad took me to the game. I don't know how, but I fell in love with the game and the passion. So dad took me to my first training and look at me now; I'm almost a world champion." skrattade hon till och tittade ut mot havet igen. 
"Wow" viskade jag och hon log. Det var första gången jag hade sett henne le på hela denna träff. Och det var inte ett hån leende, bitterleende - åh nej, det var ett riktigt leende. Med känslor. "What about your family? I know you have a brother though". 
"My parents are divorced, dad got a new girlfriend who's now his fiance. Mom is still single and yes, you have met my caring brother but not my other brother who doesn't care about us anymore right after he moved to his own." suckade hon och tittade ut ännu en gång på havet. 
"Is it hard?"
"What?" 
"To have a brother who doesn't care about you at all?" 
"Well yeah, but I can live with it. I've done that in 5 years so." Jag nickade och tittade nu också ut mot havet. "What about your story then?" frågade hon mig och tittade på mig med sina otroligt vackra gröna ögon.
"Well, I'm from Great Britain, as you maybe can hear.." sa jag och gjorde en gest som visade min dialekt. "..I'm born in Bradford, I have three sisters, parents are still married. Uhm, I'm in a boyband. Maybe you have heard of it?" Sa jag och tittade frågande på henne. Hon skakade och skrattade. "Oh, well that's probably better" skrattade jag till en aning och kliade mig i bakhuvudet. Cash tittade helt plötsligt på sin klocka som satt lindad runt hennes vänstra arm och hennes ögon blev nästan som golfbollar. 
"Shit" sa hon och reste sig upp igen. 
"What's wrong?" Jag reste nu också på mig och gick efter henne då hon gick väldigt snabbt ner från klippan.
"Come on! I'm late for my work-out!" utbrast hon och jag försökte att hinna med henne. Jag ville inte ställa några fler frågor då något otäckt skulle kunna hända medan vi sprang ner för klippan. Vi kom fram till hennes bil och vi satte oss i den fort. Hon startade motorn och vi satte på oss säkerhetsbälterna. 
"I thought you already worked-out?" frågade jag efter att hon kört ut på vägen. 
"How do you think I'll be a worldchampion, huh?" 
"Oh." 
"Yeah, at least three boxing passes a day and then I'm ready."
"Ready for?"
"This weekends big boxing game." Sa hon, nästan stolt och exhalterad. 
"Oh right" sa jag utan att ens ha någon aning om att det skulle vara en match om tre dagar. "You nervous?"
"Hell no, I'm really excited." 
"Wow". Sa jag förvånat och hon himlade med ögonen. 
"Where can I drop you?" sa hon när vi kommit in i stan. 
"You can drop me by the studio."
"Alright" sa hon och körde vägen mot studion. När vi var framme tackade jag för denna stund och klev ut ur bilen. Den vita Range Over:n försvann och jag log för mig själv för den stunden vi precis haft. Det kanske inte var något speciellt för henne, men det var det för mig. 
rätt så tråkigt kapitel, sorry! 
3+ kommentarer för nästa! :) 
 
Dagens fråga:
Svar: Självklart, måste bara ha lite tålamod med redigering & hitta rätt videor! ;) xoxo
 
PS: För er som undrar hur bilen såg ut: 
 
 

Svar på frågor

Publicerad 2013-07-21 21:45:18 i Annat ~

 Från: Anonym 
1) Kan inte du ha som ett länkbyte/rekommendationer (heter det så? :/) på fanfics du gillar osv? 
Svar: Jo, det kan jag! Har haft det förut & tänker faktiskt ha det igen. Men först måste jag ta igen all tid då jag inte skrev några kapitlen. Så kanske någon gång imorn eller mitten på veckan. :) 

2) Vem i 1d är din 'favorit'? 
Svar: Har direkt ingen "favorit", men om jag verkligen måste välja så blir det nog Zayn ☺
 
3) Gillar du att dom tatuerar sig? 
Svar: Hmm.. Jag tycker om att Niall inte tatuerat sig. Men jag tycker att Harry har en del onödiga tatueringar samt som han har fina & meningsfulla tatueringar. Zayn har haft det länge så han är man väl "van" vid att se skaffa tatueringar. Louis..En del av hans tatueringar är också onödiga men en del är riktigt snygga & meningsfulla/betydelsefulla. Liam; hans tatueringar gillar jag! 
Så sammanfattning på din fråga: både och. 
 
Från: Anna
 
4) Vart får du din inspiration ifrån?
Svar: Jag får min inspiration ifrån en hel del andra noveller, filmer, böcker. Ibland kommer jag bara på, bara sådär och jag börjar att skriva ner eller anteckna någon stans för att komma ihåg. :) 
 
5) Läser du några andra noveller? 
Svar: Självklart! En del av dem är länkade i menyn .
 
6) Har du träffat 1D? 
Svar: Önskar att jag kunde svara ja på den frågan.. :( 
 
7) Varför valde du just att skriva om Zayn?
Svar: För att jag inte skrivit om honom på ett bra tag, men insåg nu att jag aldrig skrivit om Liam eller Louis. Jeez. Men jag valde honom för att det är honom jag tycker lite mer om. Eller; min "favorit". Älskar alla killarna i bandet. 

Ställ fler frågor : http://summerparadiseff.blogg.se/2013/july/fragestund.html 
Jag älskar att svara på era frågor! 

KAPITEL 7 FINNS UNDER DETTA INLÄGG! 
Snart kommer det ett nytt! 

eye of a fighter - chapter 7

Publicerad 2013-07-21 14:43:35 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter: 
"Be careful" skämtade han. Vi fortsatte med vad vi gjorde innan Cash hade rusat in och skällt ut mig. Jag hoppas verkligen, faktiskt, på att få träffa henne igen. Men nu var jag väldigt osäker på om hon ville träffa mig. Jag tog upp mobilen och skrev snabbt ett sms. 
To: Cash
I want to get to know you. x
From: Zayn 
I want to get to know you. x 
 
Jag stannade upp mitt i mitt gående och läste orden. Jag himlade med ögonen och svarade kaxigt tillbaka.
To: Zayn 
Yeah right, by marking me? never in your dreams.
 
Jag la ner mobilen snabbt i byxfickan och gick till bilen. Jag satte mig framför ratten och körde nu hem. 
Hela vägen hem hade min mobil fortsatt att plinga till flera gånger utan att jag hade tagit upp den. Jag rullade in bilen i det stora garaget där alla andra bilar befann sig och sedan gick jag till bakluckan där min väska skulle befinna sig. Jag bar upp den på min högra axel, låste bilen och tog hissen upp till min lägenhet. Jag vred om nyckeln i nyckellåset och steg in. Den ljumma värmen slog till mig och jag andades djupt. Mitt hem är det enda stället jag kan slappna av. Vara helt själv. Jag hade helt glömt bort att jag hade fått sms tills mobilen pep till igen. Jag fiskade upp mobilen ur fickan och såg att jag hade fått två nya sms från Zayn, en från pappa & en från mamma. Jag kollade först mammas där det stod att hon saknade mig och undrade om jag skulle ha fest när jag fyller år. Från pappa var det bara att han ville träffa mig & hur mycket han tänkte på sin "ängel". Jag himlade med ögonen och öppnade de två meddelanden från Zayn. 
 
From: Zayn 
well, sorry. We both were drunk? Come on
From: Zayn 
Come on Cash. I were by your bed at the hospital, remember? Give me a chance, come on. x
 
Om jag skulle få han att sluta tjata, skulle jag vara tvungen att svara ja. Men han hade rätt; han var ju vid min säng på sjukhuset den dagen, flera veckor sedan. Om jag ska vara ärlig var han en aning attraktiv, men jag hade sagt till mig själv att inte ägna min tid åt killar och istället för boxningen. Men vad skulle jag ta mig till? 
 
To: Zayn 
Fine. 
From: Zayn 
Awesome :) 
To: Zayn 
Yeah yeah whatevr. Starbucks, 16. 
 
Jag bestämde mig för att inte klä upp mig & ha det jag hade på mig nu istället; ett kort mag linne, jeansshorts och en rutig "fejk" skjorta. Jag la ner mobilen på köksön och började att packa upp de smutsiga träningskläderna och la dem i tvätten. Jag tog sköljmedlet, hällde i det försiktigt och sedan tvättmedlet och gjorde samma sak. Jag startade igång tvättmaskinen och sedan tog jag en lång, varm dusch. När jag blev klar tog jag på mig rena underkläder och de kläderna jag hade på mig innan. Jag torkade håret med handduken och sedan hårtorkaren. Jag gick ut ur badrummet och gick sedan till vardagsrummet där min laptop stog. Jag satte igång TV:n och brydde mig inte om vilken kanal det var och sedan tog jag upp datorn till mina lår och placerade den där. Mina ben placerade jag på soffbordet. Jag slog upp facebook, inget nytt. Jag följde inte så många sidor eller kändisar, de enda jag följde var boxningsstjärnor. 
 
Klockan hade slagit fem i fyra och jag traskade iväg till hallen för att ta på mig mina svarta låga converse, ta med mig mobilen och bilnycklarna. Jag låste efter mig och tog sedan hissen ner till parkeringen. Jag gick rakt fram till min bil, eftersom att jag visste vart den stog, och låste upp den. Jag satte mig framför ratten och motorn brummade på högt och det ekade. Jag stängde dörren och körde iväg. Jag suckade tröttsamt när jag insåg vart och vem jag var på väg till. Jag kom äntligen fram till Starbucks parkering, som låg bakom självaste Starbucks-cafeét, och klev ut. Jag stampade iväg till cafeét och det plingade till när jag öppnade dörren. Jag kollade efter Zayn och hittade honom snabbt sittandes vid en fönsterhörna vid ett bord för två. Jag traskade iväg till bordet och när han såg mig sken han upp. Nej, fall inte för det där löjliga leendet, Cash! hördes det en röst inom mig och jag satte mig istället. 
"I've already ordered coffee, I'm just gonna go out for a smoke. I'll be right back" sa han och jag tittade på honom. Helt plötsligt blev jag till mig. 
"I go with you." Jag reste mig upp och exakt när kaffekillen kom med våra kaffen tog Zayn kopparna och gav mig en. Jag tog emot den, tacksamt faktiskt, och följde med honom ut. Vi ställde oss i en hörna av cafeét och han tog upp ett cigarettpaket. 
"You don't mind, then?" sa han och tittade på sin cigarett. 
"No, give me one." Sa jag och han tittade förvånat på mig. "What? Oh, you didn't think I was smoking" sa jag ironiskt, vilket var sant. Han skakade på huvudet och tog upp en cigarett till. Jag tackade när jag tog emot den. Jag förde den mellan mina läppar och väntade på att Zayn skulle ge mig tändaren, men han tände cigaretten åt mig istället. Jag tog ett bloss, placerade cigaretten mellan pekfingret och långfringet och blåste ut. 
"I just thought that you were a boxer and weren't allowed by your trainer not to smoke?" sa Zayn efter en lång tystnad. Jag granskade honom diskret när han förde cigaretten upp till munnen, hur hans kinder drogs ihop varje gång han tog ett bloss och sedan hur de mjuknade upp när han blåste ut det. 
"He's my trainer, but not my dad or babysitter. I'm twentytwo years old, I'm not a kid anymore" svarade jag och drog ett bloss och när min cigarett började ta slut tog jag ett sista bloss och slängde sedan ner cigaretten och stampade på den. Han gjorde samma sak och sedan gick vi iväg med våra kaffe i handen. Vi gick till min bil och satte oss där inne. Jag slängde koppen innan, när kaffet var slut, och jag körde till ett ställe där ingen av mina vänner visste om. 
"Where are we going?" frågade han, nästan oroligt. Jag log för mig själv. 
"A place where I'm the calmest person on earth. Now it's up to you; don't make me uncolm" sa jag och flinade mot honom. Han tittade på mig och jag skrattade. "I'm joking. Jeez, don't worry. But we are going to a place where no one of my friend or in my family knows about, and it's where I'm the calmest person on earth". 
Jeez, långt kapitel. Vet ni hur glad ni gör mig med era kommentarer? Very happy. ♥
4+ kommentarer för nästa! :) 
 
 

eye of a fighter - chapter 6

Publicerad 2013-07-20 13:52:00 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter:
"No, no no no no. Fuck no!" utbrast jag för mig själv då jag faktiskt kom ihåg vem det var som gjorde sugmärket. Vattnet droppade från mitt nytvättade ansikte och jag tittade på mig själv i spegeln. "Zayn fucking Malik". 
"What the hell is that?" frågade Jack strängt när han såg märket. Jag suckade och slog till den hårda hängande kudden. 
"Stupid guy" sa jag och slog till ett hårdare slag då jag tänkte på honom. Jack beordrade mig att sluta men jag fortsatte, vad som hade hänt i helgen ville jag glömma och särskilt Zayn. Ugh, bara hans namn får mig att spy och slå ännu hårdare. 
"Tyler!" Utbrast han och jag slutade och tittade på honom. 
"What?" 
"Go and hit the shower" muttrade han och jag suckade och försökte hämta andan. Jag la ifrån mig handskarna och gick till omklädningsrummet och duschade av mig all svett. När jag var klar tog jag på mig rena kläder och la allt i min väska och sedan gick jag ifrån byggnaden. Min bil stog precis utanför portarna, på vägen då, så jag la ner väskan i baksätet och gick sedan fram till förarsätet och satte mig framför ratten. Trots alla dessa år jag bott i England hade jag fortfarande inte vant mig vid att ratten satt på höger och inte vänster. Jag tittade på mig själv i backspegeln och tittade sedan på mitt hår. 
"Haircut" sa jag för mig själv och tog tag i det slitna håret. Jag skakade av mig tanken och satte igång motorn till bilen. Innan jag ens hade kört ut på gatan plingade det till i min ficka, vilket var från mig mobil. Jag fiskade upp mobilen och kollade på den lagom stora plattskärmen. Jag suckade och himlade med ögonen när jag såg hans namn. Jag kom sedan på att han hade gett sitt nummer till mig när jag var full och på något sätt hade han fått mitt utan att jag ens hade sms:at honom. 
 
From: Zayn
Vas happenin?? ;) 
 
Jag valde att först inte svara, men sedan valde jag att göra det. Jag ville verkligen skälla ut honom över märket. 
 
To: Zayn 
Where r u? 
 
From: Zayn 
Studio with the boys. U know whr it is
 
Jag nickade för mig själv och bestämde mig snabbt för att åka dit, men jag ville verkligen inte stanna länge. 
När jag kom fram rullade jag upp till trottoaren, eller bredvid, och parkerade bilen där. Med snabba och hårda kliv öppnade jag dörren till studion och rusade in. Jag hörde sjungandes och jag visste direkt vart jag skulle. Jag slängde upp dörren och fick 10 ögon stirrandes på mig. 
"Oh, hello Ca-"
"You did this, you jerk!" utbrast jag och pekade på märket. Zayn tittade ner på golvet och flinade. "Do you know how much trouble I get for this shit you've done?! My boxingtrainer is pissed for even going out to party and now this! Thanks alot, Zayn. Thank you!" Zayn tittade på mig med ögon som log. Min blick gick bort från honom och tittade på de andra. Jag kände igen Harry men inte de andra. Jag började inte rodna, men det var lite pinsamt. Mest för Zayn, vilket jag gillade en aning. "Hello. I'm Cash" presenterade jag mig kort för killarna och rusade sedan ut ur rummet. 
Efter Cash's utbrott tittade jag på killarna som fortfarande stirrade på dörren efter att hon lämnat rummet. 
"Guys..?" 
"What that the girl?" frågade Niall och jag nickade och flinade. Han gav mig två tummar upp och ett skratt lämnade mina läppar. Trots Cash's utbrott var jag fortfarande oerhört intresserad i henne. 
"She's hot." Harry's väckte mina tankar och jag blängde på honom men skrattade senare.
"Dude, she's mine"
"Be careful" skämtade han. Vi fortsatte med vad vi gjorde innan Cash hade rusat in och skällt ut mig. Jag hoppas verkligen, faktiskt, på att få träffa henne igen. Men nu var jag väldigt osäker på om hon ville träffa mig. Jag tog upp mobilen och skrev snabbt ett sms. 
 
To: Cash
I want to get to know you. x

3+ kommentarer för nästa! :) 

eye of a fighter - chapter 5 { part 2 }

Publicerad 2013-07-19 20:34:00 i Eye of a Fighter

Previously on Eye of a Fighter: 
"Uhm, thanks for letting us in but this was suppose to be a girls night" ropade jag till Zayn över musiken. 
"Oh, can we at least buy you drinks?" Sade han högt för att jag skulle kunna höra, vilket jag gjorde. 
"Yes, thanks" sade jag högt tillbaka. Jag frågade vad tjejerna ville ha och sa det sedan till Zayn. 
Jag undrar hur denna kväll ska gå.. 
Musiken pumpades ut genom högtalarna medans folk stog och dansade. Jag tittade över där Cash och hennes vänner satt; flera glas stog på deras bord, de skrattade och Cash såg alltid ut att precis kommit hit. Det var någonting för henne jag föll för. Det enda jag kunde ana var hur hennes korta hår slängde sig över axlarna varje gång hon skrattade, eller hennes vita tänder när hennes vackra leende dök upp, hennes fylliga läppar som jag ville så gärna kyssa, hennes kropp jag ville hålla om och framför allt hennes gröna ögon. Var det för att hon var amerikanare, eller för att jag var äckligt mycket intresserad av henne som jag aldrig varit innan med en tjej? Jag insåg att jag satt och stirrade när Harry knuffade till mig. 
"Was I staring?" frågade jag högt genom musik.
"Yeah" ropade han och nickade. Jag suckade och bestämde mig för att gå över dit men jag stanna upp då jag såg henne gå med sina vänninor, ut till dansgolvet. Hon vinglade till då och då. Jag hade tillräckligt med mod att följa efter och bjuda upp henne. 
"Where you going?" hojtade Harry när han märkte att jag flyttade på mig efter att ha spanat in tjejer. Jag pekade åt dansgolvet och han nickade. Jag fortsatte ner och letade. Jag såg en skymt av henne ibland men tappade bort henne. Efter ett tag då jag började ge upp fann jag äntligen henne och som tur var, var det faktiskt hon. Jag gick upp mot henne och precis då jag kom till henne började hon snurra till musik och jag tog chansen och greppade tag om hennes midja. Trots det mörka rummet med blinkande discolampor såg jag hur hennes ögon spände sig. 
"Dance with me" ropade jag och hon ryckte på axlarna. Hon vände sig om och dansade mot min överkropp med sin rygg och armarna över hennes huvud som någon slags dansrörelse. Jag började dansa med och greppade tag om hennes midja igen. Vi hade båda en hel del sprit i blodet men om jag ska vara helt säker hade hon det mer än vad jag hade. Jag visste i alla fall att jag skulle minnas detta ögonblick. Mina händer gick över hennes starka mage som rörde på sig på grund av hennes rörelser och jag snurrade runt henne så att jag såg hennes vackra ansikte. Hon tjöt till lite och fnittrade sedan. Jag log nöjt och drog undan hennes hår från axeln och nacken för att sedan böja mig ner till hennes lilla kropp, sedan till hennes nacke då jag pressade mina läppar och började suga försiktigt, sedan sög jag hårdare. Efter bara några sekunder slutade jag suga och jag pussade på märket och jag tittade ner på henne efter jag gjort mitt "jobb". Hon flinade, fnittrade och dansade vidare till sina vänner och lämnade mig ensam på dansgolvet. Jag flinade för mig själv och lämnade sedan dansgolvet för att gå upp till Harry och meddela att jag skulle dra hem. Tja, detta skulle jag minnas i alla fall. Skulle hon?
Solen lös starkt genom gardinens tyg och jag kisade för att kunna se vart jag befann mig. Så som jag log i sängen, som jag uppfattat att jag låg i, fick mig att få värkar i kroppen. Jag grimaserade när det värkte mer i ryggen när jag tänkte gå upp och eftersom att jag inte orkade argumentera mot mig själv om det tog jag skiten och reste mig upp. Jag visste inte vart jag befann mig för tillfället, men det var otroligt rent. Jag mindes inget från vad som hände igår, eller inatt, förutom att Zayn fixade in oss i klubben vi var på. Det fick mig att tänka på en sak; jag kollade så att jag hade alla kläder på mig, vilket jag hade. Jag pustade ut. Huvudet värkte så att det kändes som om det snart skulle explodera och jag var tvungen att gå på toa. När jag kom in i badrummet var toalocket uppe vilket betydde att jag redan spytt så att det inte skulle komma upp igen. Jag hade en toffs runt handleden så jag gjorde en toffs med min korta tjocka hår. Mina ögon spändes och blev sedan som golfbollar när jag såg det röd-lila-aktiga märket strax nere vid mitt öra på min nacke. Jag kände på det och grimaserade; sugmärke. 
"Fuck no" mumlade jag och försökte sedan tvätta bort det, vilket det inte gick. Jag visste inte vem som gjorde det, men det enda jag kommer ihåg var att han var lång och hade mörkt hår. Stylat var det, tror jag. Han hade ett otroligt sexigt leende i alla fall. Jag skakade bort minnet och tvättade bort att smuts, som var mitt smink, från ansiktet. 
"No, no no no no. Fuck no!" utbrast jag för mig själv då jag faktiskt kom ihåg vem det var som gjorde sugmärket. Vattnet droppade från mitt nytvättade ansikte och jag tittade på mig själv i spegeln. "Zayn fucking Malik". 
Waaah, förlåt förlåt förlåt förlåt! Nu är jag tillbaka och har fått lite mer inspiration.. hehe..
3+ kommentarer för nästa?

Kryssning till Tallinn - jag suger

Publicerad 2013-07-16 14:56:40 i Allmänt

Hej... Förlåt förlåt förlååååt för att jag inte uppdaterat på sååå länge! Har haft otroligt mycket ivägen och nu kommer det tyvärr mer; jag åker på kryssning till Tallinn imorn i två dagar MEN: jag kommer att ha med mig datorn och om jag har tur så har jag internet på båten så att jag kan skriva några kapitlen i hytten när jag dock inte gör något mycket. Ska verkligen skärpa mig, har ju lovat er det! 
 
xoxo
 
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela