Eye of a Fighter - Chapter 9
Previously on Eye of a Fighter:
"You can drop me by the studio."
"Alright" sa hon och körde vägen mot studion. När vi var framme tackade jag för denna stund och klev ut ur bilen. Den vita Range Over:n försvann och jag log för mig själv för den stunden vi precis haft. Det kanske inte var något speciellt för henne, men det var det för mig.
"You're late." Var det första Jack sa. Jag suckade.
"Yes, I know. Sorry". Jag gick fram till bänken där han var och ställde ner väskan.
"It's a big game this weekend and you need to focus." påminde han mig och jag nickade. "What is more important that this to make you come late?" Jag tittade trött upp på honom och svarade kort;
"Nothing." Jag gick till omklädningsrummet och bytte om snabbt till mina träningskläder och gick sedan ut igen. Jag tog på min handskarna och Jack ställde sig där han brukade stå; bakom mig åt sidan. Jag började sparka hårt på kudden för att bli starkare i benen, jag slog hårt för att nästan kunna få den hårda kudden att luta bakåt.
"Good" mumlade Jack och jag ignonerade, faktiskt. Jag forsatte att slå & sparka tills Jack sa till att jag skulle sluta - som vanligt. Allt som stog på spel var matchen; jag visste inte vem min motståndare var, vilket jag skulle få veta efter denna träning eller under min träning. Jag hade ingen tid för vänner, bara träning. Definivt inte för Zayn.
Efter Zayn's val att gå till Cash's stora match började vi att tveka på att följa med efter att han ställt frågan.
"Come on, Niall." Zayn tittade på mig där vi satt hemma hos Harry i soffan. Jag ryckte på axlarna och tittade ner på mattan. Han suckade och tittade sedan på de andra killarna. De tvekade till förutom Harry. Han hade alltid gillar att gå på matcher, särskilt "udda" matchen så som han kallade dem. Vad vi visste ville han bara se halvnakna tjejer som slogs och sparkades; "catfight" säger han att det är. Vi suckade åt hans sätt att tolka boxning som och Harry öppnade munnen.
"Fine, I'll go with you." Ett ljust leende sprack upp från Zayn och sedan tittade han på mig.
"Come on, it'll be a surprise-"
"If she likes surprises" avbröt jag honom. Efter allt jag hört om denna tjej visste jag inte om jag ville träffa henne. Så varför gå på match?
"Come on, mate! You don't know how she is, maybe she'll get happy if we are there." Hans desperata röst i att övertala hördes tillräckligt och jag skakade på huvudet och kunde själv fatta att jag ens svarade.
"Fine, but just once." sa jag och lyfte upp pekfingret. Han nickade och log stort.
"It's this Saturday at 6 pm" informerade han oss och vi nickade som en gest att vi hade tagit in informationen.
Jag sneglade på Harry som hade gjort samma sak åt mitt håll. Vi grimaserade och jag bestämde mig för att röra mig hemåt. "I'll see you tomorrow" sa jag och killarna sa hejdå innan jag hann ut ur lägenheten.
Lördag. Den stora dagen hade kommit. Enligt min tränare för två dagar sedan skulle jag möta en boxare som bara vunnit 2 priser då jag vunnit 3 eller 4. Jag blev mer avslappnad och idag skulle jag träna en gång innan den stora matchen. Jag visste inte om några skulle komma, vilket jag inte ville. Jag skulle bara få klagomål om varför jag ens gör detta eller hur jag ens slåss och sparkar. Jag förväntade mig inte att någon skulle komma, förutom min tränare. Men om jag ska vara ärlig, ville jag att min pappa skulle komma eftersom att det var honom jag började med. Sista gången i gymmet med tränaren innan den stora matchen fick mig att tänka på vad som skulle hända ikväll. Jag visste inte om jag skulle vara nervös eller exhalterad. Vilket jag är, men jag har aldrig kommit så här långt, det är enda gången och jag får inte sumpa den.
"And when you meet her, try to find out what her weakest spot is. Alright?" kontrollerade Jack mig och jag nickade som ett svar om att jag förstod vad han sa. Jag slog och sparkade så hårt jag kunde på den hårda kudden och såg kudden som min motståndare. "Okay Cash, that's enough" sa Jack och jag slutade. Jag hämtade andan och tog av mig handskarna. "Great job, see you tonight." Sa Jack stöttande och klappade på min högra axel då han gick ifrån gymmet. Jag stoppade i boxningshandskarna i den stora väskan och gick vidare till omklädningsrummet. Som vanligt duschade jag, bytte om och strax befann jag mig vid min bil. Helt plötsligt hör jag hur kameror knäpps och jag tittade upp från mina händer som höll i nycklarna. Blixtar till kamerorna var strax bara några centimeter ifrån mig och jag höjde armen för att inte bli blind.
"What the fu..?" mumlade jag för mig själv och låste upp bilen snabbt, la väskan på stolen bredvid och sedan startade jag motorn. Jag körde iväg så snabbt som jag kunde och strax var jag hemma. Vad handlade allt det där om?
Whah, jag försvann ett tag. Sorry. ):
Whah, jag försvann ett tag. Sorry. ):
3+ kommentarer för nästa! ♥