Varför pekade dom på oss? Jag tittade på Ellie som fortfarande satt och åt sin glass. 

"Shall we go?" frågar jag och hon tittar upp. Med skeden i munnen, nickar hon. Vi reste på oss och gick ifrån killarna ursyn. När någon pekade på mig eller något sånt, är jag bara tvungen att gå därifrån. 

Strandpromenader var det bästa jag visste. Att se solen stiga ner på kvällen, går i blöta sanden och ser alla som har kul med sina vänner, pojkvänner eller familjer. Jag kollar återigen på Ellie som fortfarande äter sin glass. Jag hade redan ätit upp min glass och Ellie var rätt så långsam på att äta något gott. Efter en lång, mysig promenad på stranden började vi röra oss hemåt. 

 

Jag vaknar upp nästa morgon i min säng av att solen lyser in och bländar mig när jag blinkar med ögonen. Jag höll handen för mina ögon och gick upp. 

"Auch.." mumlade jag för mig själv och la handen på min rygg. Shit, hur länge kommer jag att få lida? Som tur är kan jag gå i alla fall.. Jag drog på mig en klänning och gick ner till köket. Såklart, Kelly sov fortfarande. Jag suckade djupt och bestämde mig för att ta en morgonpromenad. Eller klockan var ju runt 10 på morgonen, men det är ju ändå tidigt, right? Jag tog på mig mina flippflopps och gick ut. Stranden skulle det bli, absolut. Jag gick ner till stranden och när jag väl kom fram såg jag ett litet café var öppet. Jag gick genast dit men försiktigt, för att se vad som fanns. När jag kom in kollade jag på skyltarna och det stog något om milkshake. Självklart skulle jag ha det, så jag gick fram till kassan och beställde en milkshake.

"What flavor do you want?" frågade kvinnan vänligt och kollade på mig.

"Chocolate" sa jag vänligt tillbaka och halade sedan upp min plånbok. Hon sa priset och jag gav henne pengarna. Hon gick och gjorde i ordning milkshaken. Så fort hon var klar gav hon mig den och jag tog tacksamt den och gick ut ur caféet. Jag började min promenad vid stranden och fortsatte gå och slurpade min milkshake. 

Jag gick och tittade ner på mina fötter som nästan begravdes i sanden när jag gick. Självklart tittar jag inte upp och på mindre än 30 sekunder känner jag att jag har hela milkshaken över mig.

"Shit.." mumlar jag för mig själv. 

"I'm so so sorry!" hör jag en kille säga med ett brittisk dialekt. 

"No, it's okey.." sa jag och tittade upp och möttes av ett par mörkgröna ögon. Det kändes som om jag skulle drunkna i hans ögon, så vackra var de. 

"Here, let me help you" sa han och sträckte fram handen. Jag tog tag i den och han drop upp mig. 

"Are you okey?" frågar han när jag vänder mig om mot honom.

"Yeah, just fine" svarar jag och putsar bort all sand. 

"What's your name, dear?" frågar han och jag tittar upp på honom.

"Ellie, and yours?" svarar jag och småler.

"Harry. Harry Styles".