Jag hade sett Zayn med mobilen nästan hela dagen idag. Små leende dök upp och några små skratt. Jag hade undrat vad han gjorde men det jag fick som svar var bland annat; "Something funny on twitter", eller "Twitter". Jag började att få misstankar. Jag behövde luft. Jag måste från lägenheten en stund.

-I think I'm going out for a walk, säger jag och reser mig upp. Killarna kollar på mig, särskilt Niall. Jag kollar tillbaka på honom med en blick och han visste vad den blicken betydde. Han blinkade ett par gånger och ett litet leende spred sig på hans läppar men de nådde inte ögonen. 

-Do you want me to walk with you? frågar Zayn och tar tag löst och försiktigt i min arm. Jag skakar lätt och huvudet och tar på mig min skinnjacka samt skor och går sedan ut. Det var soligt ute men det blåste kallt, inte för kallt. Tankar snurrade i huvudet just nu. Hade Niall rätt? Använde Zayn bara mig för att komma över Perrie? Så han var inte över henne när vi började dejta? Herre gud.. Jag känner att det droppar ner för min kind och jag kollar upp. Inte ett enda mörkt moln. Jag vänder blicken på asfalten och drar handen för kinden. Det är jag. Det är jag som gråter. Gråter över något som jag inte vill mista. Ska jag tro på Niall eller ska jag tro på Zayn? Jag vet inte. Jag torkade tårarna snabbt och fortsatte gå. 

Efter en lång promenad var jag tillbaka till lägenheten. När jag steg in var killarna fortfarande kvar och när jag väl kollade på Zayn pratade han i telefon. När han fick syn på mig såg det ut som om han hade bråttom.

-Uhmm, I gotta go. Yeah. See you. Bye, säger han i luren och lägger sedan på. Han kommer fram till mig och ger mig en kyss. Varför skulle han göra det.

-Babe, what's wrong? Have you been crying? frågar han och kollar på mig.

-No. Svarar jag bara och tar av mig ytterkläderna och stiger in i köket. 

-You sure?

-Yep. Jag tar fram en redbull ur kylskåpet och går vidare in till killarna som sitter och spelar FIFA, som vanligt. Jag sätter mig mellan Niall och Liam och tar en klunk av redbullen. 

-Serious, how are you? viskar Niall lite diskret till mig och jag kollar på honom.

-I'm feeling like shit. Mumlar jag och tittar ner. 

-You wanna talk about it?

-Nope. Allt jag ville göra nu var att ignonera allt och låtsas som om ingenting har hänt. Fast att det är bara två personer vad som verkligen vet vad som pågår. 

 

Klockan tickade och hade redan slagit runt fem. Killarna hade dragit och just nu satt jag ensam vid TV:n och kollade på "Gossip Girl". Innerst inne ville jag ha kvar Zayn här och nästan skrika åt honom ifall om det Niall hade sagt var sant, men det kunde jag inte. Jag hade inga bevis. Jag bestämde mig för att kolla Twitter så jag gjorde det. Det var ett fan som hade twittrat mig en bild där det stod; "@KimJones omg.. I'm so sorry.. We fans support you. I can't believe this!". Jag klickade på länken och kom fram till en bild. Hjärtat sjönk till botten när jag såg vem det föreställde. Zayn och Perrie. För två dagar sedan. Jag vet att den var ny. Hans nya frisyr, just de kläderna han hade när han var med mig för två dagar sedan. Hur kunde han? Jag klickade bort bilden fort och la undan datan. Jag tog upp min mobil och skrev på ett nytt sms till Niall.

Tårarna rann och de ville inte sluta rinna. En vibration skedde i handen och jag tittade på min mobil.

Vad fan skulle jag ta till mig nu då? Jag vågar inte, jag vill inte ta kontakt med Zayn. Inte just nu.

---

Oj oj oj! Let see how this end.. Lite kortare, sorry :(

5+ kommentarer för nästa ♥